Det är inget välkänt ord veteranisering. För att förklara begreppet enkelt så skyndar man på åldringsprocessen mekaniskt. I vanliga fall skadar man trädet så att trädet reagerar på ett visst sätt. Det kan vara så att man skär av en bit av barken på ett träd. Med tiden vallar trädet över såret och det bildas en ihålighet i stammen. I denna ihåligheten bildas så småningom en miljö som gynnar vissa organismer. Det kan vara skalbaggar som lever i mulmen som bildas i ihåligheten eller så kan det vara en häckande koltrast.

Dessa nya miljöer är nuförtiden ovanliga i vår natur, det städas helt enkelt upp för mycket i skogen. Det som ser skadat ut, sjukt ut eller fult röjs undan. Det är synd eftersom många organismer och djur är beroende av dessa miljöer. Skador på träd som döda toppar, håligheter och sprickor är exempel på sådana miljöer och de tar lång tid på sig att utvecklas. Veteraniseringen påskyndar de processerna och skapar de  miljöer på konstgjord väg.

I min skog började jag också städa, men det slutade jag snabbt med. Nu kombinerar jag veteranisering med skogsbruk. Som ni ser på bilden har jag ringbarkat den granen. Granar dör i och för sig med denna metoden, men den går in i en ny fas i skogens liv som dött träd. Ett dött träd ger mer liv än ett levande, det är med andra ord väldigt många skogsinvånare som kan nyttja en död stående gran. Vissa kalla vintrar tar min ved slut mot februari. Då ger jag mig ut i skogen och sågar ner en av dessa ringbarkade granarna, eftersom de har torkat. De ringbarkade granarna tar inte upp någon plats i vedboden, men jag har tillgång till torr ved och hackspettarna kan äta gott om larver under barken undertiden. Det finns lösningar på allt.