Inte lika mycket nu längre, men jag och farmor brukade arbeta mycket tillsammans vid torpet. Det var gärna de uppgifterna som var tråkigast och inte lika roliga som att till exempel skörda. Förr i tiden räfsade man upp löv och grenar på ängen på våren (fagning), för att göra den redo för säsongen. Det gör vi på bilden, fast på hösten, fast på gräsmattan. Det är hästkastanjer och bokar som släpper löven här på gräset och det tar för lång tid för dem att brytas ner. Istället för att lämna löven räfsar vi upp dem och omvandlar dem till lövkompost. Den lövkomposten använder jag senare till allt möjligt. Just löv är en bra tillsats i jorden. Strukturen blir bättre med mer organiskt material som ger bättre vattenhållande förmåga, mer mikroorganismer, mer mykorrhiza och så vidare. När jorden mår bra mår växterna bra. 

Ett vanligt feltolkning är att löven har en negativ påverkan i trädgården. Att slänga löven på tippen för att de skulle försura jorden är en dålig anledning. Det är bättre att behålla löven med en eventuell försurning jämfört med att inte ha några löv alls. Det är förresten endast vissa typer av löv som har den påtagliga effekten. Uppskatta de löv du har och räfsa in dem i häcken eller rabatten, de hör hemma i kretsloppet.