Större träd har jag inte planterat tidigare. Två stycken pelaralmar ger en viss pondus till praktträdgården i Sommar med Ernst. Det påminner mig om de klassiska renässansträdgårdarna. Almsjukan är dock ett överhängande hot, men bara tiden kan berätta om de överlever eller ej. Att plantera träd i denna storleken kräver stabilitet. Med tre stolpar som trädet förankras i blir det spänt i alla riktningar. Står det stadigt i vinden kan rötterna efter några år förankra trädet. Det tar tid för ett träd med denna storleken att rota sin stabilitet. Storleken av trädet utgör stor påfrestning på de nya rötterna. Uppbindningen i stolparna ska ses över på våren och hösten så att de inte släpper. Stolparna ska även stå kvar så länge som möjligt. Tids nog står träden där på egna ben.