Tiden på året har kommit då det är dags att mjölka björkarna på sav. Jag har sysslat med detta i flera år och varje gång känner jag en enorm tacksamhet för naturen. Det är väldigt enkelt att göra och jag ska ge lite tips på vad jag har lärt mig. Jag använder mig av en handborr eftersom den fixar jobbet bättre än en eldriven. Hålet borrar jag ganska nära marken så att dropparna landar i bunken och inte utanför. Det som gjorde hela denna processen smidigare för mig var när jag kom på att jag kunde såga av en gammal partytält-pinne. Den gav mig ett rör som jag slog in runt hålet. På så sätt rinner saven ner i röret och sen ner i bunken. När jag känner att det räcker så tar jag bort röret och täljer en pinne till en tapp som jag sen bankar in i hålet. Pluggar man inte igen hålet efteråt så finns det en risk att trädet dör. Vad jag har kommit på är att träd som står fuktigt ger mycket mer sav. En björk som står torrt kan man lämna, det blir inte så mycket från den.

I år tänkte jag faktiskt göra något med saven, nämligen att koka sirap. Jag visste att det skulle gå åt mycket vätska för att producera en lite mängd sirap men resultatet var chockerande. Jag lät fyra liter sjuda i åtta timmar innan jag kunde få ut en halv deciliter sirap. Den lilla mängden blev nog den dyraste sirapen på länge. Min slutsats är att om jag ska koka sirap så får det bli i ett väldigt stort kärl och utomhus under en stor brasa.